[ Videopresentation! ]
Hur Magiska Trädgården kombinerar individanpassning och inkludering
Anpassa utmaningar och stöd till de olika individerna
Det vanliga är att det finns stora skillnader i förutsättningar och behov i en barngrupp när det gäller tidig matematik – också när barnen är nära i ålder. Det betyder att ”lagom utmaning” och ”lagom stöd” kan vara väldigt olika saker för olika barn.
För att kunna möta en stor variation av behov hos olika barn med ett digitalt lek-&-lärspel (som Magiska trädgården) behöver spelet vara det som kallas adaptivt.
Det betyder att de utmaningar som barnet får är anpassade till barnets egen växande förståelse – det vi kallar barnets lärkurva. Spelet följer hur barnet tar sig an olika uppgifter och anpassar kontinuerligt både den återkoppling barnet får för en viss uppgift och hur nästa uppgift ska se ut.
Alla barn börjar på samma svårighetsnivå, men vägen de sedan tar kommer skilja från barn till barn. De som behöver öva mer på en viss svårighetsnivå får göra det. Andra kan gå snabbare fram. Genom att få möta uppgifter som varken är för enkla eller för svåra får barnen möjlighet att uppleva framsteg – något vi vet skapar motivation och en känsla av mening.
Att kombinera individanpassning med inkludering
En aspekt av inkludering är individanpassning av såväl utmaningar som stöd för att öka möjligheten för alla barn att få positiva lärupplevelser. Men en annan aspekt av inkludering är att inget barn pekas ut som ”annorlunda”: till exempel långt efter andra eller, för den delen, långt före andra.
Många lärappar använder visualiseringar för att visa vilken nivå barnet är på, till exempel fler stjärnor för högre nivå.er Då syns det tydligt vem som ”ligger efter” och vem som ”ligger före”. Magiska Trädgården är medvetet utformat för att detta inte ska synas.
- I spelet samlar barnet vattendroppar till växterna i sin trädgård. Antalet vattendroppar barnet samlar – och därmed antalet växter i trädgården – visar bara hur många rundor barnet har spelat – inte vilken nivå barnet spelat på. Det spelar alltså ingen roll om rundorna är på en enklare eller svårare nivå.
- De olika uppgifterna, som att till exempel ”rädda fågelungar” eller ”hjälpa till att leta skatter” – det som barnen ofta kallar ”olika banor” – återkommer på alla svårighetsnivåer.
Detta gör att barnen inte kan avgöra vem som är ”bättre” eller ”sämre” på att lösa de matematiska uppgifterna genom att jämföra sina trädgårdar eller jämföra vilka ”banor” de spelar.
Naturligtvis kan en vuxen uppfatta dessa skillnader genom att se vilka matematiska svårighetsnivåer barnen spelar på – men barnen själva har svårt att identifiera dessa skillnader.
Att undvika sådana jämförelser är särskilt viktigt i just matematik. Redan i 7- till 8-årsåldern är nämligen alltför många barn övertygade om att ”matematik är något jag inte kan”, ”matematik är inte för mig”. Sådana självpåsatta etiketter blir sedan lätt till självuppfyllande profetior.
En annan aspekt av inkludering är genus. Magiska Trädgården undviker genusstereotypa utformningar, och i vissa fall används så kallat androgyna uttryck, som kombinerar pojk- och flickaktiga drag i en och samma karaktär. Till exempel den visuellt genusneutrala och ganska tuffa kameleontkaraktären ”Camilla kameleont, den orädda piraten”. Spelet undviker även identifikationsfaktorer som hudfärg, frisyrer, klädsel och liknande, eftersom inga människoliknande karaktärer ingår i spelet.