Att lära själv genom att lära ut

Tillbaka

De tre lärkompisarna (digitala eleverna) som barnet möter och ”lär matematik” i Magiska Trädgården: Panders Panda, Mille Mus och Igis Igelkott.

Att lära genom att lära ut

Själva pedagogiken ”att lära genom att lära ut” – utan digitala inslag – är välbeprövad. Nästan alla som undervisat eller förklarat något för någon annan delar erfarenheten att ett av de kraftfullaste sätten att lära sig något är att lära ut till någon annan. Forskning har också bekräftat detta och även benat ut vilka faktorer som ger metoden denna kraft:

  • Den som lär själv med målet att undervisa någon annan ägnar ofta uppgiften mer tid och omsorg på grund av upplevelser av meningsfullhet och ansvar för den som ska undervisas.
  • Den som lär ut behöver ofta ta in nya perspektiv eftersom saker ofta behöver förklaras på olika sätt för olika personer.
  • Att berätta och förklara för någon annan kan göra att ”jag hör vad och hur jag tänker” och på så sätt blir det lättare att hitta otydligheter i den egna förståelsen.
  • Pedagogiken ”att lära genom att lära ut” kan påverka en persons tro på den egna förmågan att klara eller lära sig en viss sak (self-efficacy). Någon som lär ut matematik till en annan kan uppleva att ”jag är någon som kan lära ut matematik”, vilket stärker en person med låg tilltro till sin egen förmåga och kunskap i matematik.

Vad betyder detta för digitala lärresurser och Magiska Trädgården? För det första: ”Det handlar inte om att ersätta mänsklig interaktion med digital dito, inte heller om att de mellanmänskliga mötena kan ersättas.” Med detta sagt, så finns det vissa områden och specifika fall där digitala applikationer, som komplement och stödmaterial, kan ge ett pedagogiskt mervärde. Framför allt gör digitala versioner av ”lära genom att lära ut”-pedagogik det möjligt att erbjuda varje enskilt barn en egen ”digital elev” som hela tiden kan och förstår lite mindre än barnet själv. På så sätt kan alla barn – också de som annars känner att de inte vill eller kan ta en lärarroll, som är lite blyga, känner sig osäkra eller inte tror sig själva om att kunna så mycket – få uppleva rollen som den som vet lite mer och som kan lära ut och förklara för någon annan. Det är med andra ord ett sätt att erbjuda varje barn att få ta del av kraften i pedagogiken ”att lära genom att lära ut”.

I studier med skolbarn har det visat sig att det är de barn som har svagare kunskaper, eller mindre tilltro till sina egna kunskaper och förmågor, som har gynnats allra mest av digitalt implementerade versioner av ”lära genom att lära ut”-pedagogik.

Därför har förskolan en viktigt kompensatorisk roll; den kan erbjuda detta till barn som annars inte får det eller får mycket lite av det.

Att lära genom att lära ut och små barn i förskolan

Kan ett lärspel baserat på denna pedagogik över huvud taget fungera för så små barn som förskolebarn?

Vad gäller pedagogiken ”att lära genom att lära ut” i spelet går den konkret till så att varje uppgift som barnet och lärkompisen ska lösa för att få vattendroppar till sin vattenkanna är uppdelad i tre steg (se exempel nedan). I det första steget arbetar barnet på egen hand. I nästa steg visar barnet lärkompisen hur hen ska göra och i det sista steget får lärkompisen själv försöka lösa uppgiften och barnet vägleder genom att säga om lärkompisen tänker rätt eller fel. Om lärkompisen då tänker fel visar barnet vilket svar som är rätt.

Exempel. Steg 1 (vänster): Barnet löser uppgifterna på egen hand (hjälpa en av fågelungarna att komma till grenen där föräldern finns). Steg 2 (mitten): Lärkompisen kommer för att titta på och för att lära sig hur hen ska göra för att hjälpa fågelungarna. Steg 3 (höger): Lärkompisen försöker själv hjälpa fågelungarna. Barnet vägleder genom att säga om lärkompisen tänkt rätt eller fel och visar i förekommande fall vad som är rätt.

Och för att göra en lång saga kort: ”Jo, barn i förskolan tar ansvar för sina lärkompisar, de visar en överraskande god förståelse för vad det innebär att ”lära ut” till någon annan och de visar förhållandevis mycket tålamod.

Mer om detta finns att läsa i:
Gulz, A., & Haake, M. (2019). Kan förskolebarn lära sig själva genom att undervisa en digital figur?. In S. Kjällgren & B. Riddersporre (Eds.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (pp. 158-176). Stockholm, Sweden: Natur & Kultur. ISBN: 9789127824331.

Fotnot: De första digitala lärresurserna som bygger på pedagogiken ”att lära genom att lära ut” togs fram i slutet på 1990-talet av AAA-Lab på Stanford University och TAG (The Teachable Agent Group) på Vanderbildt University. Det vi i Magiska Trädgården kallar ”lära genom att lära ut” och ”lärkompis” benämns internationellt som ”Learning-by-Teaching” resp. ”Teachable Agents”.

Referenser